Chakrabalansering
Den här sidan beskriver ett antal övningar man kan använda för att göra sig av med blockeringar, balansera chakran och hantera kundalini-flöden, eller i den mån man har besvär med det, för att underlätta kundalini-processen i allmänhet. Den innehåller även en del annat av främst andlig natur.
Metoderna jag använder är huvudsakligen baserade på känsloupplevelser i kroppen, d.v.s. en känsla av t.ex. tryck eller obehag på olika ställen, eller att något flödar eller rör sig i eller nära kroppen, o.s.v., och jag kommer att förutsätta förmåga att känna och manipulera den sortens upplevelser. Några av övningarna förutsätter också att man har en aktiv kundalini-upplevelse i betydelsen att man under längre perioder kontinuerligt kan känna ”energiflöden” och styra dessa.
I en del övningar ingår att styra flöden i chakran. Det finns en kort introduktion och lite bakgrundsinformation angående sådana flöden på sidan om chakran, som kan vara bra att ha läst först. Även sidan om kundalini kan vara lämplig som bakgrund för att förstå en del av det som tas upp.
Vad jag förstår finns det de som använder övningar baserade på ljud eller visuella representationer för att manipulera chakran, lösa upp blockeringar i dem, balansera dem och så vidare. Visserligen är jag spontant skeptisk till en del varianter jag sett beskrivas, men jag är för lite insatt i det mesta av det för att varken kunna komma med någon vidare kritik eller göra vettiga jämförelser, men en allmän iakttagelse skulle jag ändå vilja göra
De allra flesta av oss, för att inte säga alla, samlar på oss mental smuts och skräp i åratal och ”städar” nästan aldrig. Med tiden blir det fruktansvärt skitigt. En del former av meditation förefaller verka lite som en fin putsduk som får gnida lite slumpartat här och där. Ibland lossnar en större bit skräp som sedan skramlar omkring. Det kan leda till mental eller fysisk smärta som sedan kan ligga och mala medan putsduken fortsätter sin slumpvisa färd. Min tanke är att det nog är bättre att göra som man själv skulle göra om man städade något som fått förfalla på tok för länge; man börjar med grovstädningen och ser till att få bort det värsta först: skräphögar, smutsklumpar, ingrodda större fläckar o.s.v. Först därefter kanske det är meningsfullt att börja finputsa. Rimligen ger det angreppssättet mer bättre resultat både snabbare och med mindre besvär. (Bland övningarna som beskrivs nedan hör främst den att snurra känslor till sådan grovstädning och den är nog bra särskilt om man inte har hållit på så länge.)
Jag vill betona, liksom på förstasidan, att det som beskrivs här enbart är mina personliga uppfattningar och syftet är att dela med mig av idéer till likasinnade, som kanske redan håller på med den här sortens saker. Vänligen notera även ansvarsfriskrivningen och att du själv är helt ansvarig för alla följder om du försöker tillämpa något av det.
Hur ofta
Det finns en del enkla små saker man kan göra på bara ett par minuter och en del av dessa gör jag nästan varje dag. Men djupare saker som att ”snurra känslor” som rör jobbiga saker eller en kombination av problem och att kanske lägga till en del andra övningar på det tar längre tid, kanske en timme eller mer. Det kan låta mycket, men tänk på att en gång i veckan är fullt tillräckligt och om man inte kan sätta av en timme egen ostörd tid någon gång emellanåt är nog livet lite för hektiskt för att ägna sig åt de här sakerna i alla fall.
Om man å andra sidan har gott om tid och energi över kan man göra det oftare. Under en period på ett par månader lyckades jag göra det två gånger i veckan, men det kan lätt kännas som ganska mycket. Då bör nog en av sittningarna röra någon mindre sak, eller för att fixa något nära relaterat som dök upp som ett resultat av den första övningen. Mer än så är nog att pressa på i överkant och knappast att rekommendera. Men det är klart att det finns inga fasta regler och vid en del tillfällen när jag fått många idéer om diverse småsaker att ta itu med har jag ibland blivit otålig och ökat tempot. Man får gå lite på sin intuition och känna efter. Kom dock ihåg att den fulla processen nästan aldrig är helt färdig bara för att man har klarat av själva övningarna. Man behöver också tid att sova på, kanske fundera över och allmänt vänja sig vid ändringarna som sker. En indikation på att det kanske är ok att göra en övning igen är att man känner att effekterna av den föregående har ”satt sig”.
I takt med att jag rensat ut blockeringar och kanske även som en följd av ökad färdighet i användningen av övningarna har jag dock märkt att jag kunnat öka både längden på övningstillfällena och tätheten däremellan utan några problem. Delvis beror det nog dock på att jag numera fokuserar mer på andra typer av övningar än att snurra känslor då jag uttömt lämpliga idéer på det området.
Sittposition
Angående sittposition under övningarna är det lämpligt att se till att sitta upprätt så att ryggraden hålls någorlunda rak. För att lyckas med att hålla hela ryggen rak är det också bra att se till att den är någorlunda vertikal så att man undviker en böj vid nacken. Sitter man inte med rak rygg kan man i en del övningar, där det uppstår ett starkt flöde längs ryggen, uppleva ett obehagligt tryck vid böjen, vilket då kan misstas för en blockering.
Man måste dock inte krångla sig in i någon jobbig lotusposition eller liknande. Istället är det viktigt att försöka sitta bekvämt nog att inte störas av obehag orsakat av själva sittställningen. Det gäller särskilt om man har för avsikt att göra en övning eller serie övningar som kan dra ut på tiden. Återigen kan obehag i kroppen orsakade av obekväm sittställning lätt misstas för blockeringar i en del övningar.
Själv sitter jag ofta på en stol med vadderad dyna, antingen lutad mot ryggstödet eller mer som på en pall, lite beroende på vilken sorts övning jag gör för tillfället. Man kan också prova att sitta i skräddarställning med ett par kuddar under rumpan, men det kan bli obekvämt för knäna i längden. Händerna hålls lämpligen en på varje lår, med handflatorna uppåt.
Övningar
Här följer då övningarna för att bli av med blockeringar, balansera chakran och hantera kundalini-flöden o.s.v. Eftersom jag har använt dem ett tag och är van vid dem brukar jag ofta kombinera dem och improvisera lite, så jag börjar beskrivningen med de lite enklare och allmänna övningarna. Om man använder dem bör man nog också göra dem till sina egna och i takt med att man blir mer van kanske experimentera lite och anpassa dem efter vad som känns bäst för en själv.
1. Ljus och kärlek i ett skal
Det här är bara en enkel snabb sak som ofta känns uppfriskande och ger ny energi. Föreställ dig ett genomskinligt äggformat skal som omsluter hela din kropp med god marginal. Inget kan komma in genom skalet (du kan göra undantag för vad som får passera) så du är helt skyddad och trygg. Fyll nu hela området innanför skalet med så positiva känslor som du kan uppbåda. Bygg upp en fullkomlig explosion av kärlek och skimrande ljus. Fortsätt att hålla detta igång en liten stund tills du känner att du och området kring din kropp är uppfriskat och rent.
Att fyra av kärlekskanonen och projicera starkt positiva känslor kan också vara en lösning om man har ett knepigt obehag att ta itu med i kroppen medan man snurrar känslor (nr. 4) eller gör andra övningar. Sikta bara in dig på den specifika kroppsdelen och se om det inte mjukar upp problemet lite. Så om det finns något problem man inte riktigt kan komma åt med andra knep kan man prova med detta. Det löser ofta upp obehaget och skrämmer bort de gamla spökena.
2. Avsikt och hjälp
Oavsett vad man försöker uppnå har jag märkt att själva avsikten att få vad det nu må vara löst hjälper till och påverkar vad som sker. Ibland är det nog bäst att bara iaktta vad som pågår och låta processen löpa på av sig själv, men vid andra tillfällen kan det kanske vara bättre att ha en intention om hur saker ska ske, i vilken ordning, o.s.v.
Man kan också ha nytt av att (mentalt) be om hjälp. Huruvida man väljer att uppfatta det som att hjälpen kommer från undermedvetna resurser, något i stil med en överläggning mellan olika undermedvetna aspekter som i en del NLP-tekniker, eller högre aspekter av en själv, kanske ens själ, eller änglar, eller vad man nu råkar tro på, är kanske mindre viktigt. Men det är en enkel sak att prova på och jag har ofta märkt att det fungerar bra, t.o.m. så pass bra att det har blivit ett av de verktyg jag använder mest.
Det verkar fungera bättre om man är ganska specifik och tydlig med vad man vill uppnå. T.ex. att be om eller tänka för sig själv att man vill att någon viss blockering beroende på någon viss orsak löses upp och att de olika påverkade chakrana samt kopplingarna däremellan helas och balanseras har visat sig vara väldigt effektivt. Ofta verkar det faktiskt finnas så mycket intelligens, kraft och precision i detta att jag personligen finner det allt svårare att vidmakthålla det alternativa synsättet att detta bara beror på någon sorts undermedveten insikt som ligger och dräller i nervsystemet. Men var och en får väl bilda sin egen uppfattning om saken.
Om detta skulle ha fungerat lika bra för mig tidigare eller är en följd av min utveckling och all övning hittills vet jag förstås inte. Fast det är kanske inte så troligt att det fungerar lika bra för vem som helst som inte gjort lite egna ansträngningar och kommit en bit på vägen först, för i så fall borde man ha hört fler nämna det. Men det är som sagt en enkel sak att prova och om det inte ger något vidare resultat första gångerna man provar kanske det fungerar bättre längre fram. I vilket fall som helst är en viktig poäng med det här att du förmodligen har större resurser än du inser. Den här metoden kan också användas för att generera inspiration eller idéer och en idé kanske då dyker upp några dagar senare.
3. Att jorda sig själv för att bli av med gammalt skräp och återfå kopplingen till moder jord.
Om du har förmågan att styra ”energier” genom kroppen kan du styra dem ner genom rot- och/eller fot-chakrana och in i jorden. Det kan göras genom att snurra alla de primära chakrana och också ett ”kombinerat” chakra för de två fötterna så att flödet riktas neråt, eller om du är mer erfaren genom att helt enkelt styra flödet med avsikt. Låt flödet fortsätta en stund. Du kanske får en upplevelse av att negativa obehagliga saker gradvis glider neråt genom kroppen som någon sorts geggiga klumpar eller liknande. Låt nu det onda svedas bort och renas i jordens eldiga inre. När du känner att du är klar, stoppa flödet och rikta det försiktigt uppåt igen; en chakra i taget eller genom avsikt. Det uppåtriktade flödet är nu fritt från orenheter och fyller dig med positiv energi.
4. ”Spinning feelings”; att snurra känslor
Länge var det här den övning jag tyckte var mest effektiv och det var genom att använda den systematiskt som fick mig att komma in i allt det här från början. Resten har jag lagt till efterhand då jag blev medveten om chakran, kundalini o.s.v. Med tiden fick jag dock slut på idéer om lämpliga gamla problem att använda tekniken för att lösa och jag har sedan dess gått vidare till andra trick, men jag tycker fortfarande att det är en väldigt bra teknik att börja med om man vill göra sig av med gammalt mentalt skräp.
Den fulla övningen att snurra känslor beskrivs mer i detalj på en separat sida. Kortfattat kan den dock sägas fungera såhär: man återupplever mentalt något som orsakar eller har orsakat problem i ens liv; händelser, personer, allmänna problemområden, ens egna eller andras handlingar, o.s.v. Detta gör man för att lyckas återuppleva obehagskänslorna tillräckligt starkt för att få en påtaglig känsla av dem i kroppen. Sedan fokuserar man mentalt på den känslan och efter en stund märker man att den rör sig på något cykliskt sätt, ”snurrar” så att säga. Genom att föreställa sig att man för den ut ur kroppen, flippar rotationsplanet för att vända rotationens riktning och sedan sätter tillbaka den på samma plats bryts mönstret och obehagskänslorna löses upp. Jag har kommit att betrakta det här som egentligen varande ett direkt sätt att lösa upp blockeringar i chakran. Ofta är det bara en eller några få av dem som är inblandade var för sig, men ibland följer mönstret en koppling mellan flera av dem.
När jag gjort den här övningen brukar jag ofta följa upp med övning nr. 3 och 1 (i den ordningen). Om det huvudsakliga problemet gällde någon viss person anpassar jag också ibland övning nr. 1 genom att inleda den som beskrivs i övning nr. 5 nedan.
5. Definitivt avslut av tidigare relationer
Om jag har behandlat något som rör någon person som jag inte längre har en relation till och som jag varken förväntar mig eller önskar att ha det med i framtiden gör jag ibland den här övningen. Det är bara en snabb enkel sak och om den faktiskt ger något egentligt resultat eller inte vet jag inte och bryr mig inte heller särskilt mycket om. Om inget annat känns det i alla fall bra och kan åtminstone fungera som ett symboliskt avslut.
Föreställ dig först att du är omsluten av det äggformade skalet i övning nr. 1 och låt det vara fyllt av något i stil med en mjukt lysande aura. Föreställ dig också den andra personen på ett liknande sätt en bit bort, och att det finns en eller flera förbindelser mellan er och era skal. Fyll nu ditt skal med en explosion av positiv energi och låt den färdas längs förbindelsen och när den når fram ser du hur energipulsen bränner av förbindelsen och försluter kopplingen/öppningen till den andra personens skal. Skapa ännu en explosion av positiv energi så att kopplingen släpper från ditt eget skal och öppningen där den satt förseglas. Föreställ dig sedan hur förbindelselänken, eller länkarna, upplöses och försvinner eftersom de inte längre fyller något syfte.
6. Att upptäcka nya chakran och använda kundalini-flöden; några allmänna idéer
Ibland börjar man bli medveten om chakran på nya ställen. Det kanske händer medan man gör övningar eller under dagarna efteråt. De kan kännas som något pirrande, ett tryck eller en lätt ömhet i ett visst område, eller något liknande. Den grundläggande saken att göra i den situationen är att bara fästa ens uppmärksamhet i det området och känna vad som pågår medan man låter processen utvecklas.
Om det finns en allmänt obehaglig känslomässig upplevelse förknippad med detta kan man försöka göra en vändning av rotation, som en förenklad version av övningen att snurra känslor genom att bara känna av rotationsriktningen och sedan vända på den.
Om man upplever en smärtsam tryckande känsla, ofta längs mittkanalen, t.ex. vid toppen av huvudet (kronchakrat), kan man försöka ställa in rotationen så att flödet blir nedåtriktat en stund och sedan vända det. Det här liknar till viss del övning nr. 3, men man går kanske inte ända ner utan bara en bit.
Liknande det ovanstående är att om man har en aktiv kundalini-upplevelse kan man helt enkelt fokusera sin uppmärksamhet på de relaterade förnimmelserna. Man kan t.ex. dra sig till minnes någon episod eller något irriterande och fokusera på de förnimmelser som dyker upp. Efter en stund klingar känslorna av. Om man är ute efter att ta itu med något specifik större problem är det här generellt mindre effektivt än övningen att snurra känslor, vilket man lätt kan konstatera genom att jämföra de två: När känslan har klingat av enligt ovan, rikta en kort stund uppmärksamheten någon annanstans och tänk på något annat, eller ingenting för den delen, och tänk sedan på problemet igen. Ofta återkommer den negativa känslan om än något försvagad. Det är vanligen inte fallet med övningen att snurra känslor. Men ibland hittar man ingen klar riktning på snurrandet, utan det rör sig kaotiskt och stabiliseras inte trots att man väntar, och kanske hjälper det inte att projicera kärlek/positiva känslor till området. Då kan fokuserandet på de kundalini-relaterade sensationerna tills problemet löses upp vara en annan sak värd att testa. Jag kan dock tillägga att om man har tagit itu med de flesta av ens gamla problemområden och kundalini-flödet är ganska starkt kan den här metoden vara ganska effektiv också. De flesta mindre blockeringar som dyker upp tycks då bara lösas upp, sugas in i och spolas bort som av ett kraftigt flöde längs den centrala kanalen.
Att bara följa kundalini-upplevelserna kan också vara en bra uppföljning på andra övningar i många fall, både direkt efteråt och under de följande dagarna. Ibland verkar det som att endast de större delarna av vissa blockeringar och obalanser ordnas upp av den primära tekniken man använder under en sittning medan mindre skräp fortfarande flyter omkring och orsakar en del smärta, så väl mentalt som fysiskt. Det kan också vara fallet om man har blivit otålig och försökt ta itu med för mycket på en gång. En användbar metod kan då vara att ta sig lite tid att bara sitta ner med slutna ögon och känna efter vad som pågår. Tanken här är inte att manipulera någonting utan att kanske bara rikta ens uppmärksamhet mot olika områden där det känns på något särskilt sätt. Man kan också flytta uppmärksamheten till var och en av sekundär- och primärchakrana, en i taget; dock inte med för starkt fokus på ett enstaka chakra under en längre tid, för det kan få mer saker att lossna och den sortens chakrameditation är snarare en separat teknik i sig själv. Men genom att helt enkelt följa flödet och flytta runt uppmärksamheten får man en gradvis utrensning av återstående skräp så att systemet snabbare blir rent och når ny balans med mindre obehag.
7. Koll vid läggdags
När jag lägger mig brukar jag ofta föreställa mig skalet som i övning nr. 1. Jag brukar också kolla det aktuella tillståndet i sekundärchakrana, så jag går ett varv runt och känner efter hur var och en snurrar. Ofta innebär det här att jag börjar vid huvudet, går ner längs framsidan kroppen och sedan upp längs baksidan; därefter sidorna och så brukar jag avsluta vid hjärtat igen. Det ger en uppfattning av om dessa chakran är i hygglig form. Numera är de nästan alltid ganska stabila för mig, men tidigare brukade jag använda det som en indikation på om lite övningar behövdes (periodvis har jag inte gjort några övningar alls, delvis p.g.a. brist på idéer). Jag tycker också att det här är en ganska avkopplande sak att göra och på det viset underlättar det insomnandet, så det har blivit en vana. En orsak till att jag inte inkluderar primärchakrana i detta är att jag tycker att det är lite svårt att göra medan jag ligger ner, även om jag har gjort det ibland.
Efter varje övningstillfälle
Lite beroende på vad man har gjort för någon övning och hur länge man har hållit på kan man ibland hamna i vad som förmodligen liknar ett lätt tillstånd av trans eller lätt hypnos. Man lär då vara mer okritiskt och mottaglig för idéer och information av alla slag. (Jämför gärna med hur små barn helt okritiskt suger upp allt de får höra.) P.g.a. detta är det väldigt lämpligt att inte utsätta sig för en massa information direkt efteråt, utan kanske ta en fika, ett glas vatten, en kort promenad, kanske dona lite med något praktiskt, eller bara dega en stund medan effekten klingar av.
I en hel del sekter utnyttjas tvärt om denna effekt, avsiktligt eller inte beroende på hur manipulativ gruppen är, genom att först inleda träffar med meditation eller andra tillståndspåverkande övningar och sedan gå in på föreläsning, frågestund eller diskussioner o.s.v. Den som undrat över hur många vuxna som råkat in i sekter helt okritiskt kan svälja vilka dumheter som helst och med tiden bli smått fanatiska har nog här en viktig del av orsaken, även om gruppdynamik och annat också tillkommer. En utmärkt fördel med att köra sitt eget race solo är att helt kunna slippa sådan påverkan, så gör inte misstaget att omedvetet indoktrinera dig själv med vad det nu må vara omedelbart efter att du gjort några övningar.
Idéer om saker att jobba med
Jag tycker att man ska försöka följa sin intuition om vilka saker man ska ta itu med vid varje tillfälle, men det har varit en del perioder då jag fått slut på idéer och varit ganska sysslolös vad gäller de olika övningarna. Det kan vara användbart att anteckna idéer när de dyker upp för att ha lite att ta av när man får tid till övningar. (Det kan också vara givande att efter en övning kortfattat anteckna vad man gjort och om man upplevt några särskilda effekter eller resultat för att kunna följa det över tiden.) Men även om man skriver ner sina uppslag kan man ibland få slut på dem och därför tänkte jag ta upp lite att fundera över angående saker man kan jobba på.
Först skulle jag vilja säga att i början kanske man vill utforska och ta itu med en del av de huvudsakliga smärtsamma händelserna i sitt liv. Det ger troligen uppenbara och direkt påtagliga känslor att jobba med, vilket ställer mindre krav på förmågan att förnimma och manipulera subtila sinnestillstånd. Utöver att det troligen behandlar rejäla blockeringar och på så vis kan göra en märkbar skillnad i livet ger det alltså även en god möjlighet att lära sig att använda teknikerna. Fast det är klart att om det är någonting som är extremt smärtsamt och man är rädd att man kommer bli helt överväldigad av att konfrontera det är det nog inte den bästa inlärningssituationen. Så någonting lite mindre besvärande, men som ändå verkar troligt att kunna återskapa påtagliga känslorörelser i kroppen kan vara att föredra.
Längre fram, när man har tagit itu med enskilda större jobbiga saker, kan det var en god idé att utforska återkommande teman i livet. Notera att om det gäller relationer är det ofta meningsfullt att se på det från båda sidor. Det gäller alltså såväl hur andra behandlar dig och dina reaktioner på det, som din behandling av andra och deras (såväl som dina egna) reaktioner på det. Sedan kan man också se till hur man behandlar sig själv. Det är lite knepigt att göra en lång lista på olika områden man kan tänkas vilja ta sig an, men några exempel på förmodat vanliga saker kan vara:
Olyckor; sjukdomar, eller rädsla för ohälsa; fobier eller annan irrationell rädsla; knepiga personlighetsdrag hos en själv eller som man råkar ut för hos andra; jobbiga enskilda händelser eller återkommande teman i släkt- och vänskapsrelationer, eller med kollegor chefer, skolkamrater; social position; våld, maktspel och manipulationer; förlust av anhöriga eller vänner; olycklig kärlek eller kraschade relationer; kommunikationssvårigheter, lögner eller oärlighet; ideologier och politik man stör sig på.
Om man har eller har haft några särskilda låtar man ofta lyssnat på i deppiga situationer kan det vara ett väldigt effektivt sätt att trigga gamla obearbetade känslor och göra något åt dem.
En annan sak jag provade när jag i princip fått slut på andra idéer och som verkade ge förvånansvärt tydlig effekt var att försöka göra något åt den förmodat negativa påverkan från olika skadliga ämnen som det är vanligt att exponeras för. Med tydlig effekt menar jag att upplevelsen under övningens gång var väldigt påtaglig och likartad de som brukar uppstå när jag tillämpat övningarna på andra områden. Jag förstår att det här kan låta lite extra långsökt och det tar emot lite att ta med det, men jag skulle gärna få återkoppling om någon annan provar på det med lyckat resultat. I vilket fall som helst är några exempel på substanser att testa på: alkohol, kvicksilver (amalgam), fluor, vacciner, biverkningar från mediciner man tagit, mattillsatser som aspartam, glutamat, hormonstörande ämnen i mat, hygienprodukter och miljö o.s.v. För detta använde jag övningarna nr. 2 och 6, samt i något fall nr. 4. (För att undvika eventuella missförstånd angående mediciner: Behöver man vård bör man förstås söka professionell hjälp och ta medicin om det ordineras. Men kan man hypotetiskt göra något åt eventuella kvardröjande biverkningar efter tillfrisknandet är det kanske värt ett försök.)
Vad gäller alla de här sakerna är ett bra tips att man inte ska underkatta hur långt tillbaka i tiden man kan gå och ändå hitta saker som går att bearbeta med flera av övningarna, inte minst när man blivit mer van och övat upp känsligheten och färdigheten. Det sägs att tiden läker alla sår, men det stämmer tydligen inte alls; de glöms bara bort och i viss mån lär man sig undvika att riva upp dem. Men vill man bli av med dem på riktigt måste man in och rota i röran och göra rent.
Leave a Reply